Efter en härlig semester på ön Pag i Kroatien så kände vi att vi behövde röra oss lite mera och passade på att stanna några dagar i Bad Gastein för att vandra innan vi körde vidare upp mot Salzburg. Det där med att boka i förväg är egentligen inte vår grej utan vi brukar mera ta det som det kommer men denna gången valde vi att köra Booking.com av flera skäl.
Vi valde att ta biltåget genom berget och var osäkra på hur pass vi skulle komma fram och ville därför inte riskera att stå utan boende. dessutom ville vi hitta något riktigt billigt och valde ett vandrarhem. 475:- natten för oss två för ett fint dubbelrum inkl. frukost. Det är lagom när man bara precis skall sova och tvätta sig några dagar.
När man kommer söder ifrån kan man ta sig till Bad Gastein på flera sätt. Antingen så kör man runt om bergskedjan och kommer in norr i från eller så gör man som vi gjorde, man kör till Mallnitz och tar bil/mc tåget. Vi har gjort detta tidigare från andra hållet och med Mc men denna gången var det bilen som fick testa på.
Att åka tåget genom berget tar bara ca 10 minuter och kostar för bil och två passagerare 15€ Det är väldigt smidigt. Bara köra på, dra till handbromsen och gå bort och sätta sig i passagerarvagnen. Förr fick man sitta kvar i sin bil med det får man inte längre. Så klart blev jag lite osäker när tåget började rulla om jag verkligen drog åt handbromsen. Det var helt onödigt att oroa sig då allt var i sin ordning och de kör dessutom väldigt mjukt.
Precis bakom vårt vandrarhem brusar detta vattenfall som vi var tvungna att gå och kika på. Vi gick dock inte närmre än så här.,
På vägen till vattenfallet passerade vi en bana för stockschiessen. Ett spel som verkar påminna om Curling fast på asfalt. Dessa diskusar på skaft hade hjul under sig och gubbarna satte en jäkla fart på dem. och det gällde att komma till mittpunkt och sedan behålla den positionen.
Lite blomfoto hann vi också med innan det var dags att koja. Nästa dag var det bergsvandringsdag.
Vårt vandrarhem låg nära Stubnerkogel banan och vi promenerade dit. Vädret var kanon och man lovade ca 18-20 grader på berget. Precis lagom för att inte svettas sönder.
Här startar linbanan som går till ca 2000möh.. Linbanan går hela vägen utan byte men man kan hoppa av och stiga på vid ca 1 500 meter också. Detta skulle vi utnyttja på vägen tillbaka
Väldigt härligt och det går så tyst och fint.
Väl uppe kollade vi runt lite på och ville testa hängbron men sedan tänkte vi vandra bort till den toppen ni ser rakt fram i bild för att sedan svänga vänster och gå ner till en gammal Alm som hade lite djur och serverade hemgjort ost, härlig skinka och kall öl. När man tittar så här på avstånd känns det lätt som en plätt men det skulle visa sig jobbigare än vad jag tänkt.
Ganska fräck hängbro och lite annorlunda känsla när man tittar rakt ner genom nätet....
Härliga vyer från hängbron.
Lite bilder från toppstatinen
Dags att ge sig av på vandringen. Lite svårt att bedöma med jag stor vi gick upp ca 300 höjdmeter till 2300 för att sedan gå ner till ca 1500 möh där linbanan har sin mellanstation.
Små stigar och lite osäkert var man egentligen skall gå. Lite skyltar här och där finns med det gäller att försöka navigera rätt. Man vill ju inte hamna fel.
Brantare än det ser ut på bild och ganska snart känner man sig lite mjuk i benen. Gertrud vandrar lite före och får vänta i kapp mig då och då.
Det är dock väldigt vacker och verklige värt all möda.
Man stannar ofta och pustar lite och bara njuter av utsikten.
Gertrud hittade denna vackra fjäril.
Väldigt härliga blommor uppe på berget.
Trött i benen och svetten rinner i nacken men solen är stark så det gäller att behålla kepsen på.
Här nere ser man ändstationen där tåget går in i berget mot Mallnitz
Här får en liten uppfattning om att man är högt uppe.
Gertrud håller sig i stenmarkeringen då det stupar säkert 1000 meter på varje sida. Här vill man inte dratta ner.
Skönt att vända sig om då och då och se allt man redan gått. Vi började till höger i bild och har gått på kammen hela vägen. Här var jag väldigt trött i benen och var tvungen att ta en rejäl paus. Värsta biten var fortfarande kvar med väldigt brant ner för.
När man ser dessa snöskydd som nog var 5 meter höga så förstår man hur mycket snö här är på vintern. Vi hade fortfarande inte sett skymten av den lilla Almen som vi var på väg till. Gertrud var betydligt piggare i benen men så hade jag å andra sidan en rygga lastad med tunga objektiv.....
Äntligen framme vid almen och en kall öl.
Detta ser lovande ut
Inte bara vi som vandrar i bergen.
Almen drevs av två systrar och deras döttrar hjälpte till att servera. Kära töser men kanske inte så vana att hälla upp öl. Mycket skum blev det :-)
Gissa om det smakade gott. Helt underbart var det.
Kaffe och kaka till efterrätt.
Egna getter levererade mjölk till osten som de tillverkade. Tyvärr var en get med en fyradagars killing borta. De hade letat med inte kunnat hitta dem. Vi får hoppas att de kom tillbaka.
En lite skylt som beskriver almen.
Skönt att inte behöva gå hela vägen ner. Själv var jag ganska slut i benen när vi väl kom in i korgen och var på väg neråt.
Rakt över dalen på andra sidan. Motljus och mycket soldis men det såg så härligt ut när skuggorna börjar bli långa.
Vi promenerade hem och tog en välförtjänt dusch och vilade lite på rummet innan det var dags att käka något. Planen var att köra en runda till Sportgastein. Det går en betalväg upp dit. Dock var inte betalstationen bemannad så det var bara och köra förbi. Där sparade 5€
Sportgastein är än högre och med lite ruffare berg.
Det är väldigt vacker här fast på ett annat sätt. Sportgastein känns mera vilt.
Ganska mycket bäckar med smältvatten. Less is sometime more.
Kvällens bästa bild. Jag tänker på doktor Zjivago när jag ser denna
Nere i Böckstein åt vi en fantastisk middag på restaurang Post. Min rumpstek var bland det godaste jag ätit ever. Ett ställe väl värt att stanna på. Hur e det man brukar säga, aptiten är bästa kryddan. Ni kan tro vi sov gott den natten.
Nästa dag var det dags att vandra i Bad Hofgastein.
http://www.restaurants-gastein.at/en/details-restaurant-zur-post.html