Andra dagen i Yosemite var planen att köra passet Tioga Road. Det var inte så många veckor sedan som jag läste att man just öppnat passet för trafik så jag förväntade mig lite snö vid sidorna och så var det. Kanske inte så mycket som jag trodde men dock.
Efter detta passet hade vi inte så mycket planerat utan det var mera tänkt att på ett så trevligt sätt som möjligt ta oss till San Francisco.
Let's gå.
Kvällen innan så körde vi en bit utanför parken och hittade en mindre by med ett klassiskt Motell.
Packning på G
Lite förväntansfull är man allt.
Detta motell hade nog några år på nacken men även det är en del i resan.
Det ingick "frukost" i motellet.
Denna typiska Amerikanska by passerade vi på väg till parken. En riktig Västern-Town.
Redan på macken, precis vid infarten till Tioga Rd så var det lite Kaos. Väldigt mycket folk denna lördag kändes det som. Alla skulle tanka i parken?? Det hade vi gjort innan. Damen på motellet varna för Yosemite Valley då Obama skulle vara där men det skulle inte vi som väl var.
Precis i början kom vi till denna vackra sjö. Jag kollade riktigt noga om det ev skulle kunna stå en Björn eller Hjort och dricka tvärs över men jag såg tyvärr inget sådant.
En klassisk syn.
Vi kommer ganska snabbt uppåt och det kyler på bra så vi kör med Cabben uppe och får ha lite värme på. Det är nog bra lite drygt 10 grader och det ligger snö i skogen vid sidan av vägen, Lite trafik och lite folk denna väg så det känns lite extra bra. Vi känner att vi är i vildmarken.
Det är mycket vatten som porlar och rinner längs berget ner mot vägen här och där.
Rätt vad det är kommer vi fram till en större utkiksplats och här kan vi se the Half Dome fast från andra sidan. Det är på ryggen där ni ser solen lysa som man vandrar upp om man orkar och har köpt tillstånd. Riktigt vackra vyer.
Ser ni att det går som ett lemmeltåg upp för berget?
Man måste kanske veta var det går för att man skall se det men det är mycket folk på väg upp.,
Det är riktigt kargt och härligt. Väldigt friskt i luften och lite vinterkänsla.
Folk förstår att skydda sig mot solen som är väldigt intensiv. Damen har spottat in några blommor som jag tror hon vill fotografera.
Svårt att fånga storheterna.
Nar vi kört en bit kom fram till Tenaya Lake och det är dags för lite lunch
Nu skall vi tillverka egna baguetter och käka nya körsbär. Anna och Gertrud har även hittat riktigt Icethe utan en massa socker.
Riktigt gott med ost, bladsallad och skinka.
Sådan herre sådan hund. :-) Båda dessa damer njöt solen och sin matsäck eller massäck som vissa säger.
Väldigt kallt i vattnet och kyligt i luften.
Standen bestod av fin sand konstigt nog?
Man ser att inlandsisen varit involverad i att runda av bergen. Fast det var nog stora isblock.
Några personer hade klättrat en bit upp på en av dessa små toppar. Börjar man rasa är det nog lite kört eller?
Vad kallas denna typen av mjuka moln tro?
Storslagna vyer
Efter ett tag dök det upp en stor äng till vänster om vägen. Ops stod där inte djur och betade?
Oj vad man äter.
Ut på ängen jag höll mig i kanten med träden som lite skydd. Djuren verkade verkligen hungriga. Busvisslingstricket fungerar även i USA.
Dessa Muledeer är lite större jämfört med våra rådjur.
Mycket mygg i den sanka ängen
Här når vi nog högsta punkten med jag tro är minst 9000 feet eller 2700 meter. Riktigt kargt
Tittar man i fjärran verkar det riktiga bergen ta vid där borta, Nu är vi ute ur parken och skall köra att tag norr över i riktning emot Lake Taho för att i de trakterna söka oss mot SanFrancisco
Först passerar vi Moon lake. Härligt vatten.
Där efter blir vägarna och vyerna helt annorlunda. Strax skall vi hålla till vänster och leta efter ett pass som kan ta oss västerut.
Rätt avkopplande när det bara går rakt fram. Man blir lite sugen att trycka på lite. hehehe
Snart nog går det uppåt igen
Vyer är ensastående
Svårt att återskapa storheten på bild
Jovisst kan man ge sig i ut i gåbortskor och titta på utsikten.
Dessa vägar i kombination med dessa vyer. Tror det hade varit perfekta hojvägar.
Nu drar vi vidare västerut.